SOCIALT

URBI är en liten vacker organisk hybrid och en viktig pusselbit i samhällsbygget

URBI drivs av medlemmarna i kooperativ form

Det betyder att vi medlemmar bestämmer.


URBI tar sin utgångspunkt i rätten till arbete som slås fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ändå är det många av oss som står utanför arbetsmarknaden. För personer vars funktionsnedsättning gör att de har nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten nästan dubbelt så stor som för befolkningen i sin helhet.


Personer med olika funktionsvariationer och de som upplever ofrivillig isolering och ensamhet är speciellt välkomna till oss. Att göra saker man är bra på och få dela med sig av sina kunskaper tillsammans med andra gör att man mår bättre.


Målet är att fler människor med och utan olika funktionsvariationer ska erbjudas arbete, arbetsträning, språkträning och gemenskap.

URBI ger oss tid och utrymme så vi kan medskapa efter egen förmåga.


Vi har höga ambitioner för verksamheterna som vi anser vara kopplade till människors livsvillkor och hållbar samhällsutveckling. Vi är på god väg att bli den nyskapande ”frizon” där man kan prova nya arbetssätt och där de ömsesidiga läroprocesserna ökar förståelsen mellan olika kompetenser och skapar det nödvändiga ”nya” som kan utmana, utveckla och samverka med det etablerade offentliga och privata. Det är dock lätt, när man växer och ökar utbytet med det privata, offentliga och det institutionella att tappa sitt ursprung, sina grundvärderingar att påverkas och förändras till något man inte vill bli.


Det svåraste är kanske att se förbi invanda mönster och strukturer, sätta prestigen åt sidan och se att verksamhet och forskningen inom andra områden än det egna faktiskt kan tillföra stora värden.


Det finns stora skillnader i levnadsvillkor mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättningar löper större risk än övrig befolkning att hamna i en socioekonomiskt utsatt situation. Personer med funktionsnedsättning har en svagare ställning på arbetsmarknaden; var fjärde inskriven på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning och många lever i ekonomisk utsatthet. Inom vissa områden har utvecklingen gått framåt, medan den inom andra har avstannat eller gått bakåt. Personer med funktionsnedsättningar är ingen homogen grupp. Risken för utanförskap, ojämlikhet och ohälsa är beroende av vilken typ av funktionsnedsättning man har och samspelar med andra faktorer som påverkar utsattheten, såsom t.ex. kön och etnicitet. Exempelvis föreligger tydliga och till synes omotiverade skillnader i levnadsvillkor mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning. Ojämställdheten på arbetsmarknaden är också stor och kvinnor uppger i högre grad att deras funktionsnedsättning leder till nedsatt arbetsförmåga.


Myndigheten för delaktighet konstaterar i rapporten En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle (2016) att personer med funktionsnedsättningar ofta ses som föremål för vård och omsorg snarare än aktiva subjekt i samhällsutvecklingen. Personer med normbrytande funktionsvariationer utestängs i samhället på grund av att de inte anses kunna bidra i samhällsutvecklingen utifrån den rådande funktionsnormen. Inkluderingslabbet bygger på ett normkreativt förhållningssätt där de normer som upprätthåller ojämställdhet och ojämlikhet byts ut mot nya perspektiv.


"Funktionsmaktsordningen utgår från att alla i ett samhälle är personer med normföljande funktionsvariationer. Personer utan det som anses vara funktionsnedsättningar är normen (Funktionsnormen). Personer med normbrytande funktionsvariationer utestängs för att de inte anses kunna bidra. Funktionsmaktordningen gör att vi kategoriserar vissa typer av kroppar och funktionsvariationer som avvikande."

"Funktionsvariation är ett normkritiskt sätt att beskriva funktionsförmåga och funktionsnedsättning. Alla har funktionsvariationer, men det är bara personer som har normbrytande funktionsvariationer som drabbas negativt av funktionsnormen."

De kooperativa principerna


De sju kooperativa principerna är riktlinjer för hur kooperativa föreningar ska omsätta värderingarna i handling.


1 - Frivilligt och öppet medlemskap


2 - Demokratisk medlemskontroll


3 - Medlemmarnas ekonomiska deltagande


4 - Självständighet och oberoende

5 - Utbildning, praktik och information


6 - Samarbete mellan kooperativa föreningar


7 - Samhällshänsyn


DE GLOBALA HÅLLBARHETSMÅLEN


FN:s globala hållbarhetsmål är satta utifrån globala utmaningar som, i stor utsträckning, behöver lösas lokalt. Många av lösningarna kommer att bygga på sociala innovationer. För att säkerställa detta arbete behövs långsiktiga inkluderande frizoner för samverkan mellan aktörer från idéburen sektor, offentlig sektor, näringsliv, akademi och enskilda samhällsentreprenörer. En strategisk plattform där lokal samverkan ingår i ett regionalt, nationellt och internationellt sammanhang.

Kooperativet

Urban Biodling ASF

Ekonomisk förening

769631-3530

Claesgatan 8

214 26 Malmö

Sweden

info@urbi.nu

Mustafa Ahmed Jama

Verkställande Direktör

URBI urban biodling